Träningsläger

Helgen har tillbringats i Losones sporthall där jag varit med på Verbanos damlags träningsläger i innebandy. Lördagen började klockan nio med en tre timmars träning, TRE timmar, inte förrän klockan tolv var vi färdiga. Då är det synd att säga att det var effektiv tid, här nere fungerar träningsupplägget inte riktigt som hemma. Hemma tar man en längre taktikgenomgång innan eller efter träningen, här tar man längre taktikgenomgångar MITT i träningen. Sen fortsätter man att träna... När det var dax att börja spela igen efter en av taktikgenomgångarna var jag 100 % säker på att jag skulle få en bristning eller sträckning någonstans, man är ju inte 20 längre. Kroppen är inte van vid att köra på max efter att man blivit kall, men idag sitter jag här hel och skadefri, kryss i taket. Efter träningen hade en av tränarna fixat pastasallad som vi åt utomhus i strålande solsken, inte helt fel.

Andra träningspasset drog igång och vi fortsatte med passningar, skott, spelövningar och taktikgenomgång precis som morgonens pass. Det kändes hyfsat ok för mig eftersom att det var mycket övningar där mina bristande tekniska innebandy kunskaper inte påverkade någon annan än mig själ och mycket fokus på försvar. Även denna tränignen var fantastiskt lång, jag förstår inte varför man inte ökar effektiviteten på träningarna och har lite kortare pass. Jag har svårt att koncentrera mig så länge, speciellt eftersom att det tar mycket energi att försöka få en passning rätt, få ett skott på mål och att försöka förstå italienskan tränaren pratar. Även om Giorgio berättar det viktigaste för oss på svenska samtidigt som den andra tränaren pratar på italienska så glömmer jag ofta att lyssna på Giorgio utan försöker allt jag kan att förstå på italienska. Då kommer jag ofta på mig själv att jag inte hör det svenska som jag förstår utan bara det italienska.... Inte så smart eftersom att jag då inte förstår vad som ska hända. Men man är ju lite smart i alla fall och ställer sig inte direkt först i ledet utan gärna sist så att man har ett antal personer framför som man kan kolla på.

Efter träningen var det dusch och lekdags som gällde. Jag och Lisa (En annan svenska i laget som ska spela i Verbano denna säsongen. Hon har tidigare spelat i Verbanos sammarbetsklubb Kumla i Sverige. Är en riktigt duktig spelare som kommer att tillföra detta laget mycket under säsongen, poängmässigt, spelmässigt och taktiskt.) vi skulle säga ord och fraser på svenska som de olika lagen skulle försöka lista ut vad det hette på italienska. Vi repeterade fraserna ett antal gånger och någon gång hade Lisa sagt frasen och när den skulle repeteras gjorde jag det. Svaret jag fick då var att jag sa något annat, att jag sa en ny fras. Men Lisa är från Örebro och jag från Skåne så vi pratar inte exakt lika om man säger så... De försökte även att repetera det vi sa men samtliga i laget var värdelösa på det svenska uttalet, inte mycket som lät likt. Svårast hade de för att uttala ord med å,ä och ö som inte finns här nere. Sen var det kubb som gällde där jag och två i laget mötte, eller rättare sagt krossade, tre av våra tränare trots att vi spelade på "riktigt" (alltså, vi tog aldrig bort några pinnar utan hade med alla kubbar i spelet hela tiden). De hade inte en chans.

Sen var det dags att åka till restaurangen där vi hade bord bokat till klockan 19.30. Herrlaget skulle också komma dit och äta med de var inte där klockan 19.30 direkt. När man har bord bokat till två lag klockan 19.30 tänker man ju sig att allt ska vara förberett så att maten kan komma ut relativt snabbt, men inte här inte. Vid tio i åtta kom det korgar med bröd ut på borden och skålar med parmesanost, självklart inget smör, efter ytterligare säkert 15-20 minuter kom det in skålar med sallad som skulle funka som någon slags förrätt innan pastan. Sen tog det en evighet, kände jag och Lisa det som i alla fall, innan det kom in stora fat med tre sorters pasta. Det var torteloni (en större variant av tortellini som var fyllda med ricottaost och spenat), lasagne och pasta som liknade penne i en sås med tomat, svamp och skinka. Intresserad av mat och fantakstiskt hungrig som man var smakade man ju lite av alla tre sorterna. Jag kan sorgligt nog sammanfatta alla tre pastarätterna med ett ord: smaklöst. Men efter att ha funderat och studerat hur våra schweiziska vänner åt pastan så förstår jag lite varför maten är smaklös, de ÖSER på med parmesanost... Men trots att jag också hällde på en hel del ost var jag tvungen att både salta och peppra maten, jag som aldrig kryddar maten efter att den serverats var denna gång tvungen. Men det är inte första gången det är så här, all mat vi har ätit som inte varit pizza har varit relativt smaklös faktiskt. Jag trodde att man skulle komma hit för att uppleva en fantastisk matkultur som jag kunde få inspiration ifrån och ta med mig hem, än så länge är jag inte imponerad...

Söndagmorgon och det var dags för träning igen, en av de mest frustrerande träningarna jag någonsin genomfört! Allt gick åt helvete rent ut sagt, jag var fantastiskt värdelös och inte en pass eller ett skott på hela träningen gick dit jag ville. Jag är inte van vid att kroppen inte gör som jag säger till den, händerna styr inte klubban och bollen dit huvudet vill, sjukt frustrerande. Under spelets gång ser jag, från min backposition, konstant superläge till uppspel till fria lagkompisar, men när jag ska passa bollen går det tjugo meter åt andra hållet och vips blev det en kontring till de andra. Jag slår sådana indianare som man kunde se Isaksson göra i Röke ibland, det var ju så att håren reste sig i nacken, så gör jag VARJE gång jag har bollen. Så igår var det ingen roligt träning, kollade på klockan i varje byte och hoppades på att det skulle ta slut. Men trots alla mina misstag så vann vårt lag.

Kvällen tillbringades i soffan framför Sex and the city till Jimmy kom hem till middagen, pannbiff med lök, potatismos, brunsås och lingonsylt, riktigt fint om jag själv får säga det och det får jag ju, det är ju min blogg. Sen blev det slötittande på fotboll innan jag bad Jimmy att ta in datorn i sovrummet så jag kunde somna framför fotbollen när jag ville, riktigt skönt.

Idag har första lediga dagen börjats med en lite morgonpromenad, frukost ute på balkongen vid halv 11 tiden och nu bloggas det, båda sitter och skriver så att tangentborden glöder. (jimpaischweiz.blogspot.com för er som vill läsa Jimmys blogg också) Skönt att inte ha saker inplanerade utan göra vad som faller in men idag tänkte vi dock komma ut från lägenheten och gå och kolla på turistbyrån vad det finns för roliga saker att göra i området.

På återseende