Sen sist jag bloggade har det varit lugnt och vardagen har flutit på, skolan på morgonen, fixa lunch, vila, göra läxan och titta på Sex and the city när Jimmy åker till träningen. Lite träning har också hunnits med... I tisdags var vi på besök på vårt nya gym, vårt andra hem, är det väl tänkt att det ska bli... Projektet för dagen var att göra lite tester för att veta hur vi ligger till i dagsläget. Jag hade varkligen fasat för dessa tester, vi diskuterade här hemma vad det kunde innebära och det blev jag varse ganska snabbt när Jimmy var förste man till rakning. Det började med en massa frågor, rökare? Hur mycket tränar du? Den frågan som alltid är lika rolig att svara på, Eehhh har varit ute och joggat någon gång sen vi kom hit... Men alla dessa frågor följdes upp av mätning, vägning, inte bara vikt utan även hur många fettprocent man innehåller, rörlighetstest och fystest. Något nervös efter Jimmys test hoppade jag upp på båren och PTn (personliga tränaren) drog och vred på både armar och ben, kände sig lite som en skyltdocka som skulle kläs på. Att jag vägde för mycket var ju ingen nyhet men att bestå av ca en tredjedel fett är ju en höjdare att få reda på. Sen var det dags att sätta sig på cyklen och cykla till maskinen sa till att testet var klart, det tog ungefär 11 minuter för mig sen var det färdigt. Konditionen är inte riktigt vad den borde just nu vilket även testet bevisade men det låg på en normal nivå i alla fall. Vem vill vara något annat än normal? Sen var det dags för tre styrkeövningar, axlar, bröst och ben, här låg jag faktiskt över medel, sjukt men sant. Men och andra sidan så borde man ju ha mer att ge än Greta 65 år så det är kanske inte jätte konstigt. Alla testresultat programerades in i vår lilla nyckel som vi ska ha med oss till gymmet imorgon då det även ska programeras in ett personligt träningsprogram i dessa nycklar. Anpassat efter hur många gånger i veckan jag ska träna, vad som behöver bli bättre och så vidare, sen när jag väl är där så stoppar jag in nycklen i en maskin som talar om vad jag ska göra under träningspasset, känns lyxigt.
När man har en välkomstkommité iform av en maskin som skriver Benvenuti Ingrid Bengtsson när man kommer innanför dörrarna kan man ju inte låta bli att gå dit, eller? Vi får väl se se vem som vinner, latmasken eller välkomstkommitén. Vinner latmasken kan man ju alltid gå till relaxavdelningen på gymmet och mata honom med lite sallad så att kan kanske kommer ut och låter en träna ifred.
På återseende
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar