Då var det dags att gå till bilen för att göra debut på en innebandyträning, eftersom jag inte har spelat innan har jag självklart ingen klubba som jag kunde använda. Men Jimmy, snäll som han är, lät mig låna en av hans men eftersom det var jag som skulle träna fick jag bära klubban själv. Det kändes ovant och flera gånger skrapade jag klubban i marken innan jag kom på ett bra sätt att bära den. Jag fick ju inte låna klubbfodralet eftersom att det kunde man ju inte använda när man bara hade en klubba...
Vi skulle träffa en av tränarna för laget vid Tenero sportcentra för att vi skulle hitta till Losone där träningen skulle äga rum. Han kom och hämtade oss och hade med sig en svensk tjej som ska spela i laget denna säsongen. Det ska kanske också nämnas att tränaren, Giorgio, pratar väldigt bra svenska eftersom att han varit i Sverige under två säsonger och tränat Kumla. Så det var inga problem med italienskan där i alla fall. Efter världens längsta bilfärd, kändes det som i alla fall eftersom man var en ANING nervös, kom vi fram till hallen där vi skulle träna. På med uteskor och efter en kortare presentation av oss nya så var det dags för uppvärmning. Inget konstigt, jogga, tänja och sen gick vi in. Väl inne började vi med lite konstiga övningar utan boll, vi skulle springa på en massa olika sätt.
Efter det var det dags för lite stafetter, en parentes var att vårt lag vann samtliga stafetter.
Sen var det dags att fatta klubban och köra igång, jag som inte tränat innebandy innan hade hoppats på lite pedagogiskt Jag och bollen, Du, jag och bollen och Vi och bollen som en nätt uppvärmning. Men icke, det började direkt med någon övning där man skulle stå i olika hörn, passa, springa, skjuta och byta platser. En övning som säkert inte är speciellt svår om man tränat några gånger men att få bollen dit jag ville gick minst sagt sådär. Sen bytte vi övning och här började jag känna mig lite mer hemma, vi skulle backchecka och sätta till vid sargen och gå in med kroppen så att motståndaren inte kom förbi. Lite nytta av att man spelat handboll kändes det som att jag hade här.
Efter dessa två övningar var det dags för spel. Giorgio kom fram till mig innan vi blev indelade i lag och sa, om jag ser rätt så ska du spela back. Visst jag hamnade i det oranga laget och spelade vänsterback. När spelet väl var igång var det riktigt roligt att lira lite innebandy, så länge man fick snälla, långsamma passningar och kunde spela vidare den enkelt. Tekniken är ju som sagt inte vad den borde vara och det syntes ganska tydligt att jag inte spelat innan. Men det kändes helt ok och jag var riktigt trött när tränaren blåste i pipan. Förvisso inte jättekonstigt, träningen började ca 1930 och slutade vid 2200.
Här har man bollen "klistrad" på bladet, tittar upp, var ska jag passa? Hjälp, kommer det någon? Sen passar jag så enkelt som möjligt vidare bollen. |
Eftersom att jag inte kan åka till IKEA på lördag så fick jag med Jimmy dit idag, trots att han inte mådde något vidare. Projektet var att äta köttbullar, köpa lingonsylt och förhoppningsvis lite Kalles. När vi gick runt inne på IKEA sa Jimmy, kan de inte ha lite kräftor i en frysdisk någonstans, i alla fall två, tre kilo så att vi kan köpa några. När vi kom till IKEA Food blev han överlycklig, där i frysboxen låg några förskrämda paket kräftor. Två kilo blev det och nu väntar två kräftskivor, förmodligen nästa vecka eftersom Jimmy säger att man inte får äta kräftor någon annan månad än i augusti. Han kanske gör ett undantag nu när vi bor här nere, annars får jag väl äta kräftor själv i september.
Nu ska jag njuta av min Kalles macka med ägg och sen ska jag baka kärleksmums och eventuellt drömmar till skolan imorgon som avslutningsfika.
På återseende
Härligt att det gick bra med innebandyn! Visst är det härligt att träna något där man inte har några förväntningar på sig=)
SvaraRaderaRoligt att få läsa om hur det går för er där nere!
Kram Rebecca
BRA! Ingrid, det visste jag väl.
SvaraRadera