Under fyra veckor har varje vardag börjat med att Jimmy väcker mig klockan åtta, drar upp persiennerna så det blir alldeles ljust i sovrummet och tjatar från köket där han börjat koka gröt att jag måste gå upp eftersom att vi ska till skolan. Efter mycket om och men tar jag mig upp ur sängen lagom till frukosten står uppdukad på bordet på balkongen, tack Jimmy för att du gjort detta varje morgon, jag hatar morgonen. Vi har ätit frukost, gjort oss klara och gått till skolan.
Den första veckan var det tunga steg och ångest som förföljde en när man gick vägen till skolan. Andra veckan kändes det lite lättare, vi hade kommit in i det och ville lära oss mer. Den efterföljande veckan kände man sig trygg i gruppen och visste att det inte var någon större fara om det blev lite fel. Detta gjorde att jag försökte prata mer och tog för mig mer på lektionerna. Sista veckan har känts riktigt bra och det är nu jag känner att jag har utvecklats mest. Vågar försöka prata och även om det inte alltid blir rätt så känns det som att man kan göra sig förstådd, i klassrummet i allafall. Men mycket arbete åteterstår och det är bara att fortsätta plugga italienska , a casa (i hemmet), som läraren påpekade flera gånger under kursens sista dag.
ÄNTLIGEN är vi här, första dagen på kursen trodde vi ALDRIG att denna dag skulle komma, men tillslut efter blod, svett och faktiskt en del tårar är den äntligen här, dagen vi längtat efter i fyra veckor, fredag eftermiddag och kursen är slut. Nu när vi kommit hit känns det lite sorgligt och jag har till och med tänkt tanken om jag skulle gå fortsättningskursen också... Men det blir att fortsätta jobba i våra text- och övningsböcker och sen ska vi gå igenom en italienska kurs på skiva som vi köpte i Sverige innan vi åkte ner. Vi har ju åtta månade till på oss att lära oss språket och även om det är lång väg kvar tycker jag faktiskt att vi kommit en bra bit på vägen.
I kväll blir det middag på restaurang Piazza för att fira att kursen är slut. Men ingen vila för oss för det, Jimmy åker tidigt imorgon för att spela en tunering någonstans utanför Bern och jag ska ju på träningsläger hela helgen. Så först på måndag kan vi börja slappna av och faktiskt uppleva detta vackra land och tro mig, det ska vi verkligen försöka göra. Vi ska göra vårt yttersta för att ni ska vara med på vårt äventyr via bilder och blogginlägg, för vilken lyx vi har att faktiskt få uppleva detta. Nu gäller det bara att göra det mesta och bästa av denna lyx.
Ha en bra helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar