Monte Tamaro

Det var en fantastisk onsdagsmorgon med strålande solsken och alldeles lagom temperatur för en dagsutflykt till Monte Tamaro, tyckte jag i alla fall. Jag la lite försiktigt fram förslaget, synd att säga att Jimmy hoppade högt av glädje men han tyckte ändå att det skulle bli trevligt att åka dit. Monte Tamaro är en bergstopp som reser sig 1961 meter över havet och ligger ca 1 mil söder om Bellinzona. Men att bestiga toppen kändes något nummer för stort så jag bestämde att vi skulle gå den långa bruna rundan som utgick från Alpe Foppa 1530 meter över havet istället. Denna runda skulle vara 6,5 km lång och ha en höjdskillnad på ca 600 meter, tidsmässigt kunde man räkna med ca 3 timmar. Perfekt tänkte jag, men Jimmy var inte lika övertygad och fick övertalas lite först. Men tillslut hade vi köpt biljetter och satt i linbanan och här började vår utflykt.

För att komma upp på Alpe Foppa där vi skulle börja vår "vandring" fick vi åka en linbana som sträckte sig hela vägen upp. Det fanns två avfarter, den första man passerade var därifrån vi skulle ta oss ner efter vår vandrig, och vid nästa möjlighet att hoppa av var vi vid toppen.

 

Väl uppe på toppen var det en fantastisk utsikt och det fanns ett utsiktstorn som jag står och hänger i. Luften där uppe var lite kylig, men den kändes fantastiskt ren och frisk.

Från toppen kunde vi se Locarnosjön som ligger nere mellan bergen.

Restaurangen på berget hade en helt okej utsikt om man säger så.

Här sitter Jimmy och njuter av utsikten, nere i dalen är vår hemstad Bellinzona.

 Den första insekten jag har sett sedan vi kom hit är en lite skalbagge som jag tyckte förtjänade en plats i bloggen.

Det fanns en mängd gräshoppor som satt i gräset och spelade fantastiskt vackert. Jag fick jaga ut en på stengången för att kunna få en bra bild.

Jimmy visar Bellinzona i bakgrunden och restaurangen med utsiktstornet vid sidan om.

Vi hade ju bestämt oss för att gå den långa bruna rundan och började följa skylten ner för berget, trodde vi i alla fall. Efter en kort stund började vi fundera och tyckte inte att det kändes som att vi gått helt rätt, mycket riktigt, vi hade kommit på downhillvägen för mountainbikes. Det ni ser på bilden är ett av de mindre branta partierna, det var alltså fantastiskt brant. Men vi kände inte att vi kunde vända utan fortsatte vidare längs denna cykelväg. Efter bara 40 minuter kom vi fram till den avfart vi från början skulle åkt ner med linbanan ifrån igen och det kändes som en besvikelse. Förväntningarna var ju lite annorlunda när vi åkte upp på toppen. Men vi köpte oss vars en glass och satte oss för att fundera hur vi skulle göra nu. Vi bestämde oss för att gå hela vägen ner från berget istället för att åka linbana.

Vägen ner för berget var stundtals mycket vacker, här står Jimmy ovanför ett stort vattenfall.

Vid detta vattenfall smakade vattnet riktigt gott och vi stannade till och tog en liten paus. Tre timmar efter att vi gick från toppen, med några fel valda vägar, en glass i magen och många fantastiska bildet var det ganska skönt att till slut komma ner från berget och sätta sig i foxen och köra hem till Bellinzona. Men naturen är fantastiskt vacker här och denna dagens utflykt har dels gett mig blodad tand att åka upp i bergen igen och dels lärt mig att jag borde läsa kartan noggrannare nästa gång. Men så här i efterhand är vi ganska nöjda med hur det blev då rundan vi tänkt gå från början hade en hel del upp och väldigt lite ner på vägen.

På återseende